top of page
DET INKLUDERANDE KLASSRUMMET
En blogg om skola, utbildning och utveckling
Bloggen Det inkluderande klassrummet
Mitt första blogginlägg publicerades den 29 mars 2012. Jag använde bloggar i undervisningen och ville lära mig mer om hur det funkar. Dessutom hade jag ett behov av att skriva av mig, pröva mina tankar och interagera publikt kring reflektioner om inkludering. Från början skrev jag som lärare och specialpedagog. Ibland för att debattera och ibland för att stärka. Idag används bloggen på rektorsutbildningar och i kollegiala diskussioner liksom av journalister och alla som är intresserade av att vi lyckas få till den där skolan som verkligen möter alla elever.
Sök
Samråd, samverkan, samarbete, samsyn – vad betyder begreppen?
<p>Lyssna på texten här! Vi använder många begrepp i skolans värld utan att de egentligen har definierats i gemenskap. Jag använder dem själv ofta både i tal och text, i … <a href="https://specialpedagogen.blog/2025/02/17/samrad-samverkan-samarbete-samsyn-vad-betyder-begreppen/" class="read-more">Continue reading <span class="meta-nav">→</span></a></p>
Helena Wallberg
17 feb.4 min läsning
Snabbguide till förslaget om förstärkningsundervisning i skolan – för elever som behöver mer undervisningstid
<p>Här kan du lyssna på blogginlägget! I detta blogginlägg sammanfattar jag det betänkande (SOU: 2024:94) som kom strax före jul om hur skolan kan organisera mer undervisningstid för elever som … <a href="https://specialpedagogen.blog/2025/01/21/snabbguide-till-forslaget-om-forstarkningsundervisning-i-skolan-for-elever-som-behover-mer-undervisningstid/" class="read-more">Continue reading <span class="meta-nav">→</span></a></p>
Helena Wallberg
21 jan.7 min läsning
Snabbguide till den nya snabbutredningen om elevhälsa – det kan bli stora förändringar inom kort
<p>Jag förstår också de utmaningar många lärare står i när de ska hantera stora grupper som spretar i både språk, förkunskaper och mognad. Därför kan jag inte förstå att politikerna bortser från andra organisatoriska lösningar för att komma åt lärares problem. </p>
Helena Wallberg
2 dec. 20244 min läsning
Extra anpassningar – ta bort eller ha kvar?
<p>Att det finns något som kallas extra anpassningar är varken problemet eller lösningen. Det är hur man jobbar med stödinsatser som har betydelse. </p>
Helena Wallberg
13 sep. 20245 min läsning
Hur får man tillbaka hemmasittarna?
<p>Till sist, kalla inte dessa elever för hemmasittare, påminner Forsell. Ju mer vi använder det ordet desto längre kommer vi ifrån möjligheter att underlätta närvaro.</p>
Helena Wallberg
2 sep. 20246 min läsning
Så många anpassningar! Så många individer, och inga verktyg för att möta dem på gruppnivå.
<p>Hur kommer det sig, undrade jag, att vi vill veta skillnaden mellan olika typer av stöd? Man vill nog veta att man gör rätt, funderade en lärare. Hur vet man att man har gjort rätt? Bra fråga, sa jag. Hur vet man det? Någon föreslog lite ironiskt att man gör rätt om man bara kryssar i rätt rutor i det digitala system de använde där det fanns långa listor med olika anpassningar, oklart om de var extra eller bara vanliga anpassningar. </p>
Helena Wallberg
7 maj 20246 min läsning
Nytt nätverk för specialpedagoger och speciallärare
<p>Specialpedagoger och speciallärare! Vill du vara med i ett kompetensutvecklande nätverk med möjligheter till samarbete internationellt? Viktoria Lundström och jag startar ett nytt spännande projekt och vill ha med dig! Läs mer och kom till vår informationsträff 23 maj.</p>
Helena Wallberg
13 apr. 20242 min läsning
Implementera en stödmodell som funkar
<p>Positivt beteendestöd, PBS, är Response to intervention (RTI) utifrån ett socialt och psykologiskt perspektiv. Psykologen och författaren Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och har gedigen erfarenhet av att implementera modellen i skolor. Vi möttes för ett samtal om modellen och framförallt om implementeringen av de olika lagren. </p>
Helena Wallberg
4 mars 20245 min läsning
Det är lärarnas fel – eller?
<p>Skoldebatten pendlar mellan att peka ut lärare som gör felaktiga beslut och inte följer forskning och att peka ut elever som bristfälliga och inte skapta för vanliga klassrum. Någon måste bära hundhuvudet för att elever inte lär sig tillräckligt. Låt eleverna göra ett test, se vilka som behöver avkodningsträning eller mer ordförråd, sätt in medicinen i form av evidensbaserade metoder för ordinlärning och avkodningsträning. Bob’s your uncle som man säger på engelska. Om man
Helena Wallberg
13 feb. 20245 min läsning
Snabbt och effektivt stöd med Response to Intervention – men inte i Sverige
<p>Response to intervention (RTI) har visat sig ge goda effekter och anses evidensbaserat. Interventionerna, insatserna, är ett antal verktyg eller metoder som sätts in i olika stadier av elevers svårigheter att utveckla förmågor eller färdigheter i olika ämnen. Det som anses viktigast när man tillämpar RTI är att alla på skolan är överens om vad basen innehåller för att undervisningen ska möta alla elever. </p>
Helena Wallberg
8 nov. 20235 min läsning
Hur gör skolor utanför Sverige? Besök i flexgrupp, resursskola och en skola som ”kommit långt”.
<p>Skola 1 bara gör, de ägnar inte ändlösa timmar åt att prata om elever eller en aldrig sinande ström av elevärenden. De gör och ägnar mötestid åt att följa upp det som görs kopplat till elevens utveckling mot de kortsiktiga mål som tagits fram. Har det hjälpt att göra så här i tre veckor? Nej, vad prövar vi då? Ja, vilket mål ska vi gå vidare till och hur ska vi stödja utvecklingen mot det målet? </p>
Helena Wallberg
24 okt. 20238 min läsning
Vad ska vi göra med alla överlämningar?
<p>Överlämningar kan göras i en anda av att ge relevant information som stödjer skolans förmåga att organisera på grupp- och skolnivå. Men jag tror inte att svensk skola är mogen för det. Jag är orolig för att överlämningar skrivs ihop med icke relevant information, med för stort fokus på fel och brister. </p>
Helena Wallberg
22 aug. 20234 min läsning
Inga individer tack! Vi jobbar på gruppnivå!
<p>Jag förstår varför många skolor och huvudmän vill poängtera att det är gruppnivån man ska fokusera på. Det är sedan länge alldeles för mycket fokus på individer, individers svårigheter, och inte på undervisningen. Men att gå ifrån att prata individnivån till att bara prata om gruppnivån är lite som att slänga ut barnet med badvattnet. </p>
Helena Wallberg
19 juni 20234 min läsning
Vad är det för skillnad mellan specialpedagoger och speciallärare?
<p>Nu ropas på fler speciallärare, de ska ta hand om alla elever som hamnat i svårigheter, framför allt när läsförmågan brister men också när andra problem uppdagas hos elever. En … <a href="https://specialpedagogen.blog/2023/05/24/vad-ar-det-for-skillnad-mellan-specialpedagoger-och-speciallarare/" class="read-more">Continue reading <span class="meta-nav">→</span></a></p>
Helena Wallberg
24 maj 20233 min läsning
Extra anpassningar: överkrav eller möjligheter?
<p>Extra anpassningar är ett bedömningsarbete. Det är inte de extra anpassningarna som gör att eleverna får en bättre skolsituation. Det är att alla förstår orsaker till det som märks och identifierar i vilka situationer det blir svårt. </p>
Helena Wallberg
11 apr. 20234 min läsning
Dåliga extra anpassningar hindrar undervisningens potential
<p>Det finns en enorm outnyttjad potential i undervisningen. Den går vi miste om när extra anpassningar misstolkas på det sätt som debatten lyfter. </p>
Helena Wallberg
2 apr. 20236 min läsning
Anpassningar kan bli dubbla budskap
<p>Min oro är att allt prat om anpassningar cementerar en patogen syn på elever och elevers brister. Det blir dubbla budskap om elevhälsan säger att de borde jobba mer hälsofrämjande och förebyggande och tänka salutogent om de sen kommer med en massa anpassningar som antyder att elever inte är som elever ska vara och därför behöver något annat. </p>
Helena Wallberg
14 mars 20233 min läsning
Likvärdig bedömning ger mer inkluderande stöd
<p>Förra gången skrev jag om studier som visar att exkluderande stöd ökar. Det finns många orsaker till detta men en möjlig bidragande orsak tror jag är att bedömningar inte är likvärdiga. </p>
Helena Wallberg
15 feb. 20233 min läsning
Bara de mår bra! Omsorgsfokus som exkluderar
<p>Ju fler som placeras ut desto lägre blir kompetensen för att ge inkluderande stöd. Ju sämre den kompetensen blir desto fler elever som visar tecken på att må dåligt. Ju fler elever som mår dåligt desto fler röster för exkluderande stöd. Det blir en ond cirkel. </p>
Helena Wallberg
30 jan. 20235 min läsning
Vad är det för skillnad mellan UDL och differentierad undervisning?
<p>I det här inlägget vill jag resonera om UDL, tillgängliga lärmiljöer och differentierad undervisning som olika förhållningssätt för att möta alla elevers lärbehov i klassrum och i skolan. Frågan ställs allt … <a href="https://specialpedagogen.blog/2022/05/01/vad-ar-det-for-skillnad-mellan-udl-och-differentierad-undervisning/" class="read-more">Continue reading <span class="meta-nav">→</span></a></p>
Helena Wallberg
1 maj 20225 min läsning
bottom of page