Samråd, samverkan, samarbete, samsyn – vad betyder begreppen?

Lyssna på texten här!

Vi använder många begrepp i skolans värld utan att de egentligen har definierats i gemenskap. Jag använder dem själv ofta både i tal och text, i dialog och i större sammanhang. Jag brukar också framhålla vikten av till exempel samsyn och samråd men hur vet jag att jag använder dem “rätt” och att de tas emot så som jag tänker mig att de behöver användas? 

I detta inlägg vill jag slå ett slag för språklig stringens i strategiarbetet. Både min och andras! Syftet är förstås att bidra till samsyn. Jag reflekterar här kring begreppen utifrån styrdokument av olika slag. Det är inte helt enkelt att dra gränser mellan de olika begreppen men jag kommer till en slutsats ändå så småningom.

Samråd

Ordet samråd är intressant. Det betyder “gemensam överläggning” mellan flera parter för att förstå något, alltså lära sig något. Det kan också innebära att överföra information mellan parter. Myndigheten för delaktighet menar att det är “en form av dialog för frågor av strategisk och övergripande karaktär”. Vi specialpedagoger tänker därför ofta på samråd som något organiserat och strategiskt, inte främst som överföring av information även om många av oss ofta hamnar i den sitsen, till exempel när man ska vidarebefordra information om en elev i svårigheter. 

Samråd används  skollagen för att beskriva hur elevhälsan ska användas vid just sådana frågor (§7, kap 3). Skolinspektionen slår fast i en rapport att lärare och specialpedagoger måste bli bättre på att samråda. De skriver inte samarbeta eftersom samråd kräver ett mer organisatoriskt upplägg än att någon spontant söker upp den andre för att ha dialog.  

Flera skolor som jag kommer i kontakt med har bytt ut ordet “elevärende” till “samrådsärende”. Det är ett smart sätt att sätta fokus på vad tanken är – att slå kloka huvuden ihop snarare än gräva i en elevs fel och brister. Jag uppfattar samråd i skolans värld som något som sker inom enheten för att dra nytta av olika kompetenser och perspektiv som redan finns på plats. 

Samråd ska också ske med vårdnadshavare. På ett sätt finns också de redan inom organisationen och är inte externa aktörer. Hem och skola delar ju ansvaret för barnen och eleverna. Det nya betänkandet om ökad trygghet och studiero använder också begreppet samråd för att beskriva den viktiga kontakten mellan hem och skola. Samtidigt landar betänkandet i ett förslag om att vårdnadshavare ska få begränsat, minskat inflytande. Samråd med hemmen enligt utredarens förslag kanske alltså handlar mer om informationsutbyte.

…”det ska framgå [i skollagen] att vårdnadshavare i begränsad omfattning ska ges möjlighet till inflytande”. (SOU 2025:8)

Samverkan

I Skollagens andra kapitel, §25 står det att “Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal”. Samverkan tycks vara mer generell än samråd som verkar handla om specifika frågor och utmaningar.

Samverkan definieras i Socialstyrelsens Kunskapsguiden som “ett organisatoriskt sätt att lösa utmanande uppgifter som den egna enheten inte klarar på egen hand”. Inom skolan skulle det kunna tillämpas när någon inte löser en utmaning på egen hand. Skolverket har en sida som ska ge stöd för att organisera samverkan med externa aktörer för att möta barns och elevers behov: Extern samverkan. 

Skolverket använder begreppet samverkansform för samråd med vårdnadshavare. Samverkan och samråd är alltså närbesläktade i våra styrdokument. Både samråd och samverkan kräver någon slags organisation, ett möte med ett uttalat syfte och mål. 

Jag uppfattar att samverkan handlar om att vända sig till fler kompetenser än den egna. Jag uppfattar också att samverkan ska ske på ett organiserat sätt med samverkansformer för samråd. Samverkan är det som behövs för att samråd ska kunna ske.

Samarbete

Samarbete läggs ihop med samverkan, kollaboration och kooperation på Wikipedia. Samarbete är inte ett ord som används i lagtexten eller i allmänna råd, kanske för att det är något som kan uppstå spontant mellan olika aktörer både inom och utanför skolan. 

Skolverket använder begreppet framförallt i texter om kollegialt lärande och samarbete kring gemensamma strukturer. Här låter Skolverket Ulf Blossing berätta om samarbetsformer. 

Samarbete är positivt laddat. Samtidigt uppfattar jag ganska ofta att samarbeten som uppstår i olika hörn av en organisation utan att det hänger ihop kan leda till negativa konsekvenser. Att två parter samarbetar utan att ha insikt eller insyn i vad det betyder för helheten eller för andra parter kan leda till att man måste lägga resurser på att hantera frustration i organisationen istället för själva “ärendet”.

Samsyn

Samsyn är ett populärt begrepp att använda för alla som är intresserade av skolutveckling och organisationsförändring. Att ha samma syn på något är dock inte detsamma som att tycka lika. Vi kan ha samsyn om vilka skolans utmaningar är medan vi tycker olika om vad som ska göras åt dem. SPSM definierar samsyn som en delad förståelse. Samsyn kräver med andra ord dialog mellan flera parter utifrån olika perspektiv. Samsyn kan vara ett övergripande mål vid samråd och samverkan. 

Sammanfattning och slutsats

Samarbete underlättas av strukturer för samråd och samverkan eftersom organiserade former för dialog stärker samsyn. Inte minst arbetet med att organisera och genomföra stödinsatser blir mer resurseffektivt om alla har samsyn om att systematiska samverkansformer för samråd är bra och behövs. 

Samrådsärenden är därför ett utmärkt ord att använda för samsyn och samarbete i olika led i skolan. Utöver det kan man kanske använda ordet samverkansärenden för att signalera att det också är aktörer utanför skolan som ska bidra med kompetens och förståelse.

Vad tänker du om begreppen? Hur pratar ni om dem där du jobbar? Hur använder ni begreppen för att underlätta för samverkan, samråd och samarbete så att ni har samsyn?