En ny Lektionsdesign? Eller kanske nygammal?

Här kan du lyssna på inlägget!

Igår höll jag den i handen för första gången, den nya versionen av Lektionsdesign – en handbok. I detta inlägg vill jag berätta lite om bakgrunden till varför jag skrev om Lektionsdesign och de val jag gjorde för den nya versionen. 

Varför behövs en omarbetad Lektiondesign?

Bakgrunden är enkel, boken var slut på lagret och beställningar fortsatte att trilla in. Vi stod inför att antingen bara trycka om boken eller ta chansen att fixa till den. Valet var lätt, boken utkom 2019 och det har hänt en del både på forskningsfronten och i mitt huvud under dessa år. Det var ett bra tillfälle att skriva om, ändra formuleringar, ta bort och lägga till forskning och exempel. 

Begreppslista som start

Det som var en bok för att ge en struktur för att designa lektioner med mesta möjliga inkluderande ansats har blivit en bok som ger en ännu tydligare struktur för pedagogiska samtal och diskussioner. Begrepp ger stadga till sådana diskussioner men en del av dem tolkas väldigt olika. Därför börjar den nya boken med en begreppslista, en lista att samlas kring för att samtala om hur de förhåller sig till den egna verksamheten. 

Differentierad undervisning – ett begrepp med många tolkningar

De inledande sidorna är rejält uppdaterade med mer utförliga beskrivningar och förklaringar kring de centrala begreppen. Differentierad undervisning får mer utrymme och jag hoppas verkligen att jag har lyckats med den pedagogiska utmaningar att skapa förståelse för begreppet som förhållningssätt, som princip och som strategi. Det som är roligt med det begreppet är att det går att förstå det lite till hela tiden! Svensk skola behöver hänga med i utvecklingen internationellt där differentiated instruction är centralt för framtidens skola enligt alla stora organisationer inklusive OECD och EU. Jag vill att vi fördjupar resonemangen om det istället för att diskutera huruvida det är bra eller dåligt.

Lektionens faser funkar, men behövde förklaras

Lektionens faser är en struktur för att göra lektionens uformning enklare och lättare att använda för bedömning av det som händer under lektioner (bra och dåligt). Faserna funkar både som struktur för boken och i praktiken, men jag förstår också att de kan kännas som en tvångströja om man tänker att lektionsdesign är ett koncept som måste följas till punkt och pricka. Jag försöker i denna omarbetade version förklara bättre hur jag tänker kring lektionens faser. Här finns exempel på hur man kan använda dem först till ett upplägg över tid och sen tratta ner dem till enskilda lektioner.

Exempel på aktiviteter – gamla, nya, bredare

Det alla vill ha, och det förstår jag väldigt väl som praktiker, är exempel på sådant man kan göra i klassrummet. I denna version finns flera aktiviteter kvar men det finns också nya exempel att inspireras av eller använda rakt av. Jag har förstått att det var svårt att översätta aktiviteterna i den gamla versionen till olika åldrar och ämnen. Därför har jag försökt att beskriva hur man kan tänka och göra om man har andra åldrar eller andra ämnen. 

Checklista för lektionsbesök

Det är få insatser som har så robust evidens för skolutveckling som handledning. Nyligen kom en studie från Linköpings universitet som bekräftade detta. Lärare utvecklades mycket positivt med små medel när de fick återkoppling och möjlighet att reflektera kring sin undervisning. Det är konstigt att svensk skola inte lägger mer resurser på sådana insatser, särskilt eftersom det finns professioner inom skolan som har utbildning i handledning och kan sprida den kompetensen i organisationen. Vi kan kalla det för olika saker men i grund och botten handlar det om att utveckla organisationens förmåga att reflektera på djupet kring den egna påverkan på elevers lärande och välbefinnande. I denna nya version finns en checklista som är rejält uppdaterad jämfört med den gamla checklistan. Min tanke är att den ska bidra till att binda ihop alla delar i boken till den design som behövs för de elever som finns i den egna skolan. Min tanke är också att den kan användas för lektionsbesök (lärande besök som min författarkollega Per Fagerström kallar dem). 

Frågor för samtal och reflektion

Det är ju inte vad läraren gör som är centralt utan hur eleverna lär sig genom det läraren gör. Här finns en skillnad som jag låter Åsa Hirsh ge uttryck för i de gröna sidorna som tar upp relevant forskning: input är inte samma sak som intake, det vet alla, men vad gör vi med insikten om att intake inte funkar? Ett perspektiv är att det är fel på eleven, ett annat att vi måste skruva på och omarbeta input. Jag tar upp de två perspektiven, relationellt och kategoriskt, i kapitlet om kollegialt samarbete eftersom jag har insett att de spelar roll för hur man förstår Lektionsdesign. Det relationella perspektivet kräver mer analys, mer tillsammansarbete och djupare förståelse för påverkansfaktorer och jag hoppas att lektionsdesign kan bidra till detta. Från “what’s in it for me?” till gemensam reflektion i syfte att utveckla verksamheten.

Här finns nu nya strukturer att använda för att lyfta det gemensamma lärandets kraft och kreativitet. Jag har också lagt till frågor att använda efter läsning av varje kapitel.

Två böcker istället för en: F-6 och 7-gy

Jag våndades inför beslutet att göra om boken till två böcker, en för F-6 och en för 7-gymnasiet. Dilemmat är att uppdraget är detsamma, pedagogiska reflektioner och samtal behöver kretsa kring samma områden och många aktiviteter kan man göra oavsett ålder. Samtidigt är det sant att aktiviteter inte alltid kan se ut på samma sätt och en del områden kräver mer samtal beroende på elevernas ålder och årskurser. Det blev nödvändigt att dela upp boken i två, en som har lite mer fokus på läs-, skriv- och språkutveckling i de lägre åldrarna och en som har lite mer fokus på att träna studiestrategier, för att ta några exempel på skillnader.

F-6 – boken var svårare att skriva, det är därför den behöver någon vecka till på tryckeriet. Det är fortfarande ett stort spann mellan förskoleklass och årskurs 6. Här finns aktiviteter som tydligt vänder sig till de yngsta och andra som kräver mer läsförmåga och självständighet. Jag hoppas att jag har lyckats förklara hur de ska fungera för respektive åldrar.

Båda böckerna har i stort sett samma texter runtomkring aktiviteterna. Jag vill att man ska kunna jobba tillsammans med lektionsdesign i en F-9-skola utan att behöva dela upp samtalen i stadier. Några forskningstexter och beskrivningar skiljer sig åt utifrån ålder på elever.

Du som har läst första boken, Lektionsdesign – en handbok (2019) kommer att känna igen dig. Samtidigt får du, om du vill, fler exempel, fler förklaringar och ännu bättre kollegiala frågor och strukturer att använda.

Tack!

Jag passar på att tacka min redaktör Linnea Isheden för gott samarbete! Anna Hild har gjort formgivningen igen, lika snyggt som i första boken. 7-gy-boken ser ut som en chokladkaka! Ni är flera som har läst och kommenterat och peppat och klargjort – tack!