Tips för dig som vill få tillförsikt och hopp
- Helena Wallberg
- 7 feb.
- 3 min läsning
Jag hade planerat att blogga i tisdags men det gick förstås inte. Även idag tar det emot. Samtidigt behövs det lite ljus i mörkret och det är vad jag tänkte försöka erbjuda med dagens inlägg.
När katastrofen var ett faktum, när ondsinta nyheter från världen också trängde sig på, letade jag fram en podd för att lyssna en stund och låta annat vila. Jag hittade då en rubrik som jag inte kunde motstå:
Ditt lärande bor mellan frågan och svaret.
Podden heter Livslångt och leds av Katarina Pietrzac. Här erbjuds intervjuer med människor som drivs av pedagogiska frågor.
I det avsnitt som jag idag vill tipsa om samtalar poddaren med en pensionerad lärare, Farshid Golchin. Det läraren talar om, uttrycker och reflekterar kring drog in mig i en känsla av samförstånd och sammanhang som behöver lyftas mycket mer i ljuset av hur man talar om elever och skola och lärare sedan en tid tillbaka. Här radas klokskap efter klokskap upp från en person med bred och djup erfarenhet utifrån många perspektiv.
Ramen kanske inte passar alla
Farshid talar om planeringen som ramen. Men alla kanske inte passar i den ramen, det måste man ha med sig. Du måste ha en plan A, B, C för att se till att alla ryms inom den gemensamma ramen. Det är viktigt att ha en inkluderande planering.
Ja, så enkelt kan man uttrycka detta stora uppdrag. Ha en inkluderande planering, helt enkelt.
En del i en inkluderande planering är enligt Farshid att sätta upp korta mätbara delmål för eleverna så att de får uppleva att de lyckas. Det handlar också om att anpassa kraven. För en lärare som Farshid blir det inte kontroversiellt eftersom han verkar ha full koll på vad eleverna ska lära sig. Då blir det inte konstigt att anpassa kraven på väg mot målen.
Genuin nyfikenhet
En lärare måste vara nyfiken på sina elever, säger Farshid. Det går inte att undervisa om man inte är intresserad av dem, vill ställa frågor och ta reda på hur de tänker och vad de har varit med om.
Det låter så enkelt när han talar om lärarens handlingar! Det är ljuv musik för mina öron. För vi kanske måste låta det vara enkelt. Det behövs inte alltid utredningar och dokumentation kring stödåtgärder, det kan faktiskt ofta räcka med en lärare som bryr sig, anpassar kraven, planerar inkluderande och låter eleverna lyckas. Jag tror att det kan låta provocerande för vissa. Jag undrar varför jag tror det och varför det kan vara så.
Vikten av frågor
Samtalet i avsnittet kretsar kring vikten av frågor. Jag är som de i podden också en stor anhängare av frågor som verktyg för lärande, återkoppling, utvärdering, samtal om stort och smått. Jag tycker att frågor är en underskattad del av undervisningen. Det är briljant att tala om att lärandet uppstår mellan frågan och svaret. Men det är inte linjärt, det kan uppstå fler frågor och fler svar, det vet en nyfiken och öppen lärare.
Jag tror att det kan vara en riktigt viktig, avgörande, kompetensutveckling att fördjupa kunskaper om hur man ställer frågor och följdfrågor. Jag är inte säker på att alla har fått lära sig att det finns olika typer av frågor. Öppna frågor kan vara bra att ställa i vissa fall men i helklass kan det vara förödande. Slutna frågor kan också vara bra i vissa fall men de kan också leda till känslor av att det finns rätt eller fel svar och att det inte är tillåtet att fråga tillbaka. Många av de lärare jag handleder säger själva att de vill utveckla konsten att ställa följdfrågor. Det är så positivt att de identifierar detta och så konstigt att man inte tränar på det från början.
Men nu kommer jag ifrån själva programmet, tipset!
Jag avslutar som jag började, om du vill känna tillförsikt och hopp, om du vill få en positiv stund med fokus på det allra viktigaste i skolan så är mitt förslag att du lyssnar på Farshids pärlor.
Kommentarer