Diskussionsfrågor till Lektionsdesign – lyft allas reflektioner
- Helena Wallberg
- 3 aug. 2023
- 5 min läsning
Plötsligt är det augusti igen och dags att gå tillbaka till tangentbord, kollegor, väckarklocka och färdigtänkta hela meningar.
Min sommar har varit lite annorlunda eftersom jag är koordinator för ett Erasmusprojekt som inte tar semester. Några dagar tillbringades i Budapest för att planera hösten och träffa kollegor i stekande värme. Det som slår mig gång på gång är hur lika våra framgångar och utmaningar är i skolans värld oavsett var vi är geografiskt. Vi kan snabbt mötas i samtal om samma typer av utmaningar både i klassrummet och i det kollegiala utvecklingsarbetet. Däremot har vi olika förutsättningar och jag blev varse att det här med statlig skola inte alltid är något att eftersträva. Det beror ju på vem som har makten. Flera av mina kollegor i projektet har svårt att ta beslut eftersom de inte vet vad de får och inte får göra. Projektet handlar om inkludering men de styrande driver anti-inkludering. Inkludering kan ju tillåtas gå hur långt som helst tycker staten som också bestämmer allt om pengafördelning och läromedel och annat som tidigare varit upp till rektorer och skolor.
Här i Sverige får vi uttrycka oss och skriva debattartiklar, något min duktiga samarbetspartner Anna Eva Hallin och jag gjorde i tidningen Dagens Nyheter 15 juli:
Jag har synpunkter på rubriken men är väldigt nöjd över vår text och att vi fick komma till tals i morgontidningen. Vi är inte ensamma om att oroas över tankar om att barn och elever är lätta att testa, skicka till lappa och laga-lärare och sedan tillbaka till klassrummet eller till ett annat klassrum. Det rimmar dåligt med aktuell forskning både om inkludering, goda skolresultat och läsutveckling.
Det som behövs är bättre förutsättningar för lärarna, argumenterar vi. Vilka dessa förutsättningar är behöver vi prata mer om. Det kan vara former, storlekar på klasser, scheman, lokaler, kunskaper, förmågor, ledning och stimulans och mycket annat. Professionsutveckling är ordet för dagen. Hur ska man få till det då?
Gemensam bokläsning
Ett vanligt sätt att ordna professionsutveckling är att läsa böcker tillsammans. Mina böcker till exempel. Jag får många mejl med frågor om hur jag föreslår att man kan lägga upp läsningen och arbetet med boken. Har jag kanske diskussionsfrågor att utgå från?
En bokcirkel där man tillsammans läser en bok, till exempel Lektionsdesign, är en bra start på ett lärande. Kunnandet växer i görandet och reflekterandet tillsammans. Varma, inkluderande och öppna grupper når bäst resultat. Allas tankar och idéer, frågor och funderingar är välkomna. Särskilt de som bjuder motstånd för motståndet står för något som kan vara viktigt att komma åt och som därför är en pusselbit i utvecklingsarbetet.
Här kommer nu mina förslag till diskussionsfrågor, både generella och mer specifika för boken om lektionsdesign. Därefter ger jag förslag på följdfrågor eftersom de ofta är de som behövs för att spinna vidare, utmana, utveckla, fördjupa.
Generella diskussionsfrågor att använda för att sätta igång samtal kring läsning och tillämpning av lektionsdesign:
Vad fastnade du för? Vad är svårt för dig? Vad är lätt för dig?
Det här håller jag med om: , Det här håller jag inte med om: , Det här har jag frågor om:
Frågor för varje fas:
Fas i boken | Diskussions- och reflektionsfrågor. |
1 | Vilka rutiner och ritualer har vi idag? Vad syftar de till? Fyller de sitt syfte? Vad säger forskningen om studiero (gröna sidorna) och hur kan lektionens första fas lägga grunden för studiero?Vad blir vi sugna på att pröva i klassrummen? Hur kommer det sig? När gör vi det? Hur följer vi upp? |
2 | En agenda på tavlan – hur kan den engagera eleverna? Vad tänker du om “angelägna frågor”?Hur hänger engagemang ihop med delaktighet (gröna sidorna)? Vad blir vi sugna på att pröva i klassrummen? Hur kommer det sig? När gör vi det? Hur följer vi upp? |
3 | Vad är det för skillnad mellan krav och förväntningar? Hur tänker du kring tabellen på sidan 50? Vad går du igång på? Vad går du inte igång på?Hur skulle du förklara explicit undervisning? Vilka kritiska situationer känner vi igen (sid 63)? Hur kan vi förebygga dem?Vad blir vi sugna på att pröva i klassrummen? Hur kommer det sig? När gör vi det? Hur följer vi upp? |
4 | Hur vill du förklara differentierad undervisning? Har vi fokus på göra eller lära? Vad skulle eleverna säga? Lyft en aktivitet som brukar genomföras. Hur kan den differentieras så att alla kan delta och lära? Vad blir vi sugna på att pröva i klassrummen? Hur kommer det sig? När gör vi det? Hur följer vi upp? |
5 | Hur gör vi idag för att låta eleverna sätta ord på sitt lärande och sitt tänkande? Vad skulle vi kunna göra mer av? Vad skulle det kunna leda till?Vad får du för tankar av berättelsen från ett klassrum (sid 110)?Hur kan vi utveckla återkopplingen med hjälp av nivåerna på sid 113?Vad blir vi sugna på att pröva i klassrummen? Hur kommer det sig? När gör vi det? Hur följer vi upp? |
6 | Hur tolkar vi pilarna på sid 118?Vad innebär allsidig bedömning och hur gör vi idag för att samla ett allsidigt underlag?Vad blir vi sugna på att pröva i klassrummen? Hur kommer det sig? När gör vi det? Hur följer vi upp? |
7 | Hur ser det ut idag när lektionen är slut? Vad gör det med eleverna? Vad blir vi sugna på att pröva i klassrummen? Hur kommer det sig? När gör vi det? Hur följer vi upp? |
8 | Hur vill du förklara formativ bedömning? Hur tar vi tillvara det som händer under lektionerna för vårt enskilda och gemensamma lärande om elevernas lärande? Vilka ansvarsområden (sid 145) är vi bra på? Vilka kan utvecklas? Vad skulle det kunna leda till? Vad blir vi sugna på att pröva i det kollegiala samarbetet? Hur kommer det sig? När gör vi det? Hur följer vi upp? |
Diskussionsfrågor för kollegiala samtal kring lektionsdesign, en fas i taget.
Följdfrågor att pröva för att gräva lite djupare i varandras tankar och erfarenheter:
Vad visste du redan om…?
Från vems perspektiv talar vi nu?
Om du skulle välja en sak att pröva i din undervisning, vad skulle det vara?
Vad skulle det kunna leda till om du prövar det?
Vilka kompetenser kan vi identifiera i det som diskuteras?
Hur kan de kompetenserna fördjupas med hjälp av boken?
Berätta mer om din reaktion!
Boken är verktyget för att öppna för tankar, insikter, idéer, inspiration och nytt eller nygammalt stoff. Det interaktiva samtalet skapar en kollegial gemenskap kring värderingar och handlingar. Själva lärandet kräver att man prövar och tillämpar nya grepp, sätter ord på det man är med om och uppmärksammar. Min erfarenhet är att de som kommer allra längst med sina elevers lärande är de lärare som redan är skickliga och de är skickliga för att de är vana att reflektera kring sin egen påverkan på elevernas lärande och gemenskap. Den förmågan har ingen botten och inget tak utan är viktigt för kollegiets gemensamma utveckling.
Mitt förlag och jag har tagit fram en processutbildning kring lektionsdesign där vi hjälper till att skapa ramen för det kollegiala arbetet. Vi bistår bland annat med planering, färdiga workshops och diskussionsfrågor, incheckningar och utcheckningar i en digital lärplattform parat med föreläsningar och fördjupande samtal med mig. Vi ser att det ger goda effekter, framförallt när det gäller det kollegiala samarbetet. Alla skolor uppger också att de ganska snabbt blir duktiga på att ta bort anpassningar för enskilda elever som egentligen inte ledde framåt och ersätta dem med differentierade och genomtänkta uppgifter och aktiviteter för lärande i gemenskap. Det gillar jag!
Varmt lycka till med läsårets gemensamma utvecklingsarbete!
En bloggnyhet är att du nu också kan lyssna på bloggen här: Det inkluderande klassrummet på Soundcloud. Följ gärna bloggen på Soundcloud om du hellre vill lyssna på avsnitten!
Lästips:
Steven Katz & Lisa Ain Dack (2017). Professionsutveckling och kollegialt lärande : framgångsstrategier och utvecklande motstånd. Stockholm: Natur och Kultur.
Kommentarer