3 konkreta sätt att strukturera processuellt och kreativt arbete

Alltmer skolarbete sker i processer med större projekt som arbetas fram i grupper. I 1:1-baserad undervisning blir det ett naturligt arbetssätt eftersom internet är ett knapptryck bort och flera medier tillåter olika sätt att redogöra för arbetet. Det är en naturlig utveckling och ett roligare arbetssätt för både lärare och elever.

Samtidigt finns det anledning att höja ett varnande finger; gissa vilka elever som riskerar att slås ut i detta arbetssätt som kräver goda exekutiva funktioner och ett stort mått av självkännedom och tillit till den egna förmågan?

Här är några konkreta exempel på hur man kan bygga en struktur för eleverna så att de lyckas i arbetet trots svårigheter att komma igång, planera, slutföra eller jobba i grupp:

1. Använd en återkommande arbetsplan så att eleverna vänjer sig vid att alltid fylla i en sådan inför större eller mindre arbeten. Arbetsplanen ska svara på frågorna Vad ska jag göra? När ska jag göra det? Med vem ska jag göra det? Hur ska jag göra det? (1 steg i taget) Varför ska jag göra det?

Så fort något steg är klart ska allt visas upp för läraren som kan bocka för att det är klart. Jag vet, det låter som något man gör i förskolan och om alla dina elever gör allt efter eget huvud och alltid lämnar in sina arbeten i tid kan du förstås skippa detta. Jag gör alltid sådana arbetsplaner själv efter snart 20 år som lärare så jag misstänker att rätt många tonåringar som har tankar på annat håll (du vet på vad) behöver strukturen för att hjälpa hjärnan att komma igång.

2. För att söka information kan eleverna få en liknande plan med frågor att svara på. Stackars elever som söker “Sydafrika” på google när de ska göra arbeten om landet. Bara att gå igenom alla träffar skulle ta hela läsåret. Det här ger hjärnan en galge att hänga upp sökmetoden på: OTK (off the keyboard), alltså innan eleven ens får öppna datorn: Vad vill du undersöka? Vad exakt vill du veta mer om? Hur kan du begränsa dina frågor? Vilka sökord tror du skulle vara bra att använda? Hur många träffar tror du att du får om du använder dem?

Nu kan eleven börja söka på nätet: Använd sökorden och slå upp dem i NE eller Wikipedia först. Fungerade det? Vilka andra sökord borde du ha använt? Finns det andra sätt att göra sökningen effektivare, andra sökmotorer eller sajter som du tror har information? Använd dem och fortsätt söka!

Avbryt sökandet efter en stund och fråga igen:

1. Var hittade du bäst information?

2. Är källan pålitlig? (Jag använder ofta CRAAP-filmen för att tydliggöra detta!)

3. Spara tre saker från varje källa som du vill använda i ditt projekt. 

4. Vad har du lärt dig av denna sökning inför nästa gång du ska söka information?

Mogna elever (vi tenderar att tänka på dem som duktiga, kanske är de helt enkelt mer mogna?) kan få jobba självständigt medan mer omogna elever behöver jobba i par. Helst inte i grupp för då är det lätt att slinka undan.

3. Avstämning, återkoppling och reflektion. Avbryt projektarbeten med jämna mellanrum för att stämma av arbetsgången. Kanske till och med varje halvtimme i mer omogna klasser. Fråga inte “går det bra?” utan ställ frågor som kräver riktiga svar:

1. Vad har du skrivit/gjort hittills?

2. Hur långt har du kommit?

3. Berätta vad du har kommit fram till så här långt!

4. Berätta hur du ska göra för att fortsätta arbetet!

Avbryt också för att ge eleverna chansen att ge kamratrespons. Det inspirerar och gör att arbetet blir “på riktigt”. Använd en matris (se min sida med exempel på matriser) för att hjälpa eleverna att ge konstruktiv respons.

Lycka till!